Hur sörjer man förlusten av någon man älskar?
Man äter deras favoritmat. Man lyssnar på deras favoritlåtar. Man isolerar sig i sällskap av sina minnen, mån om att inte förlora en endaste detalj av deras existens.
Sorgen väger tungt på hjärtat. Tiden känns ogenomtränglig, som om den är omöjlig att övervinna.
Och så en dag öppnas ett fönster, som en liten spricka som låter omvärlden träda in i ens universum. Återigen.
Detta är livet. Fullt av kontinuerliga kurvor, och känslor som ger dem färg.
